Ordlista

Ett sätt att öka det egna kapitalet i aktiebolag, t.ex. för att undvika en tvångslikvidation på grund av förluster, är genom s.k. aktieägartillskott. Tillskott kan även bli aktuellt i andra situationer än i förlustsituationer, t.ex. från ett moderföretag till ett dotterföretag för att finansiera en del av verksamheten i dotterföretaget. För att aktieägartillskott ska räknas som kapitaltillskott krävs att tillskjutna medel inte lämnas i form av lån.

Det finns två typer av aktieägartillskott:

Ovillkorade - vilka inte ska betalas tillbaka. Kan jämställas med en ren kapitalinsats.
Villkorade - vilka ska återbetalas t.ex. den dag bolaget har balanserade vinstmedel över en viss nivå. Kan jämställas med ett lån utan säkerhet och ränta.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Ett aktiebolag kan antingen vara privat eller publikt. Lägsta nivån på aktiekapitalet i ett privat aktiebolag är från och med den 1 januari 2020 25 000 kr och för ett publikt bolag 500 000 kr, aktiebolag.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med begreppet aktivering menas i redovisningssammanhang vanligen att utgifter/kostnader omvandlas till tillgångar i balansräkningen. Det innebär att ett utgiftskonto krediteras och ett tillgångskonto debiteras med det belopp som ska aktiveras - eller uttryckt på ett annat sätt - som ska ”balanseras”, att värdet av nedlagda utgifter/kostnader neutraliseras som t.ex. vid aktiverat arbete för egen räkning eller att en faktura (utgift) balanseras direkt utan att passera resultaträkningen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Inkomstskatt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som företaget kommer att betala avseende innevarande års skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt är således kopplad till årets inkomstdeklaration, årets skatt.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Anläggningstillgångar definieras i 4 kap. 1 § ÅRL som tillgångar som är avsedda ”att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten”. Andra slags tillgångar utgör omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar och finansiella anläggningstillgångar. I inkomstskattelagen, IL, används i stället begreppet maskiner och inventarier för stadigvarande bruk.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Bokslutsarbetet avslutas med att räkenskapsårets resultat (vinst eller förlust) framräknas. Vid periodbokslut beräknas periodens resultat. Det redovisade resultatet utgörs av resultatkontots saldo mellan samtliga bokförda intäkter och kostnader. Detta resultat från kontoklass 8 ökar det egna kapitalet i kontogrupp 20 vid redovisad vinst - och minskar det egna kapitalet vid redovisad förlust. Fram till dess att balansräkningen avseende föregående års bokslut fastställts och bolags- respektive föreningsstämman beslutat angående avsättning till reservfond och eventuell utdelning redovisas vinsten/förlusten på ett särskilt konto Vinst eller förlust.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Bokslutsarbetet för aktiebolag och ekonomiska föreningar avslutas med att företagets skatteskuld/skattefordran beräknas avseende årets inkomstskatt per balansdagen. Skatten är enligt 9 kap. 4 § IL ingen avdragsgill kostnad för företaget.

Alla företag, oavsett storlek, som är skattesubjekt ska redovisa aktuell skatt. Aktiebolag och ekonomiska föreningar är exempelvis alltid skattesubjekt. Skattekostnaden i resultaträkningen består enbart av aktuell inkomstskatt.

Någon beräkning av företagets skatteskuld/skattefordran inklusive bokföring av årets skattekostnad görs inte för enskild näringsverksamhet och handelsbolag/kommanditbolag. Beräkning görs för stiftelser och ideella föreningar i den mån de är skattskyldiga.

Aktuell skatt, som alla skattesubjekt redovisar, beräknas genom att aktuell skattesats (under åren 2019 och 2020 är den 21,4 % och därefter 20,6 %) multipliceras med den justerade beskattningsbara vinsten + tillkommande skatt.

Vid beräkningen av skattekostnaden utifrån redovisningen är det enklast att utgå från redovisat resultat före skatt och därefter justera resultatet med icke avdragsgilla kostnader (som läggs till) respektive icke skattepliktiga intäkter (som dras ifrån).

För att därefter beräkna utgående skatteskuld eller skattefordran ska företaget från beräknad skatt på årets resultat dra av per balansdagen inbetald preliminär skatt hänförlig till skattekostnaden. Det som återstår utgör den beräknade skatteskulden respektive skattefordran avseende räkenskapsåret. Denna återfinns i bokslutet.

Den preliminära skatten i form av F-skatt/FA-skatt eller särskild A-skatt baseras på en preliminär beräkning av företagets vinst och ska t.ex. täcka företagets inkomstskatt, fastighetsskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader. Preliminär skatt beräknas per kalenderår och inte per räkenskapsår. Vid räkenskapsårets utgång upprättar företaget en självdeklaration som sedan ligger till grund för beräkning av slutlig skatt. Den preliminära skatten ska varje månad betalas in till företagets skattekonto hos Skatteverket - men beloppet framgår inte av skattedeklarationen. Företaget får löpande ett skattebesked som visar om det är överskott eller underskott på skattekontot.

Vid räkenskapsårets slut består aktuell skatteskuld/skattefordran i företaget av skillnaden mellan beräknad slutlig skatt och inbetald preliminär skatt för det senaste räkenskapsåret. Vid beräkning och bokföring av denna skatteskuld/skattefordran ska bara inkomstskatten (bolagsskatten) avseende räkenskapsårets resultat redovisas. Andra typer av skatter och avgifter bokförs på sina respektive konton och redovisas i skattedeklarationen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Företag som är bokföringsskyldiga enligt BFL men inte upprättar årsredovisning ska för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Företag i vilket den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § BFL får upprätta årsbokslutet i förenklad form enligt 6 kap. 6 § BFL.

Årsbokslutet ska enligt 6 kap. 7 § BFL färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd, BFNAR 2017:3 Årsbokslut, som ska tillämpas av alla företag som enligt BFL ska upprätta ett årsbokslut och som inte tillämpar K1-regelverket för enskilda näringsidkare eller K1-regelverket för ideella föreningar. Väljer ett företag som enligt BFL ska upprätta ett årsbokslut att frivilligt upprätta en årsredovisning, ska företaget välja mellan att tillämpa K2-regelverket eller K3-regelverket. Dock kan inte en enskild firma som vill upprätta en årsredovisning istället för att upprätta ett årsbokslut tillämpa K2 utan måste i så fall tillämpa K3.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Årsredovisningen ska enligt 2 kap. 1 § ÅRL bestå av följande delar:

balansräkning,
resultaträkning,
noter,
förvaltningsberättelse, och
kassaflödesanalys (tvingande endast för större företag).
För varje sammandragen post i den balansräkning som ska ingå i årsredovisningen ska enligt 6 kap. 8 § BFL, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras. Dessa benämns ofta bokslutsbilagor.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Alla företag som är bokföringsskyldiga (bokföringsskyldighet) enligt BFL ska avsluta den löpande bokföringen genom ett årsbokslut, en årsredovisning eller ett förenklat årsbokslut. Framför allt aktiebolag och ekonomiska föreningar ska alltid avsluta små räkenskaper med en årsredovisning.

Större företag ska enligt K3 punkt 1.3 tillämpa K3. Publika aktiebolag oavsett storlek samt moderföretag i koncerner som upprättar och offentliggör koncernredovisning (enligt ÅRL eller frivilligt) ska också tillämpa K3.

Mindre företag kan välja att tillämpa K2.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med begreppet avdragsgill menas vanligen att beloppet ifråga minskar det skattepliktiga resultatet vid beskattningen, avdragsgilla kostnader respektive ej avdragsgilla kostnader. Begreppet avdragsgill används även i momssammanhang. Med avdragsgill moms menas att den ingående momsen får dras av (eller återfås) från den utgående momsen i samband med redovisningen/inbetalningen till skattekontot. Med icke avdragsgill moms menas att den ingående momsen inte får dras av från den utgående momsen (eller återfås) i samband med redovisningen/inbetalningen till skattekontot. I stället får momsen läggas till kostnaden och blir då (om kostnaden är avdragsgill vid inkomstbeskattningen) avdragsgill som kostnad eller ökar anskaffningsvärdet för den förvärvade tillgången.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Samtliga affärshändelser ska enligt 4 kap. 1 § BFL bokföras, men alla bokförda utgifter/kostnader är inte skattemässigt avdragsgilla, ej avdragsgilla kostnader. Vad som är avdragsgillt, dvs. vad som får dras av i inkomstslaget näringsverksamhet, framgår av 16 kap IL, se Rätt Skatt. Huvudregeln i 16 kap. 1 § är att ”utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad”.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Huvudregeln enligt 4 kap. 4 § ÅRL är att alla anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period.

Avskrivning innebär enligt K3 punkt 17.12 och IAS 16 punkt 6 ”en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod”, dvs. den tid som tillgången förväntas brukas i företaget. Sådana avskrivningar benämns i dagligt tal ”avskrivningar enligt plan” för att visa att det finns en plan för förslitningen och denna ligger till grund för avskrivningen. Anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar utgör i normalfallet tillgångens redovisade värde. Det redovisade värdet påverkas även av upp- och nedskrivningar. Skillnaden mellan det skattemässiga värdet enligt räkenskapsenlig avskrivning och det redovisade värdet utgör överavskrivningar (obeskattad reserv).

Maskiner och inventarier till ett värde av högst ett halvt prisbasbelopp (exklusive moms om företaget är momspliktigt) får kostnadsföras omedelbart (så kallade inventarier av mindre värde). Inventarier som har ett naturligt samband ska bedömas gemensamt. Vid köp av inventarier som utgör ett led i en större inventarieinvestering ska bedömningen göras utifrån inventarierna sammanlagda anskaffningsvärde.

Även korttidsinventarier får kostnadsföras omedelbart om nyttjandeperioden är högst tre år.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt BFNAR 2013:2 punkt 2.15 ska bokföringen stämmas av löpande enligt fasta rutiner. Hur ofta avstämning ska göras får bedömas med hänsyn till förhållandena i det enskilda företaget. Avvikelser som identifierats i avstämningsarbetet och hur dessa har hanterats ska dokumenteras enligt BFNAR 2013:2 punkt 2.16. Ett vanligt exempel är in- och utbetalningar som bokförs per annat datum än då de registreras på kontoutdraget. En notering kan då göras om när eller hur differensen rättas på kontoutdraget eller i ett avstämningsdokument. Om avvikelsen föranleder en rättelse dokumenteras den genom att det upprättas en rättelseverifikation med en rättelsebokning.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Balansdagen är den sista dagen i ett räkenskapsår där den löpande bokföringen ska avslutas. Per balansdagen upprättas enligt 6 kap. BFL en årsredovisning/finansiell rapport eller ett årsbokslut/förenklat årsbokslut som sammanfattar ställning per balansdagen och resultatet för räkenskapsåret.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Att balansera innebär detsamma som att aktivera.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

När balansräkningen avseende föregående års bokslut i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening fastställts och eventuell beslutad avsättning till reservfond eller andra fonder samt eventuell beslutad aktieutdelning (utdelning till aktieägare) respektive återbäring (medlemsåterbäring i ekonomisk förening) bokförts, balanseras resten av vinsten, dvs. sparas till kommande år i denna post i balansräkningen. Även förluster balanseras, årets resultat.

Även i övriga verksamhetsformer finns denna post i balansräkningen.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med balansomslutning avses det summerade beloppet på balansräkningens tillgångssida och utgör det samlade redovisade värdet på företagets tillgångar. Beloppet är lika stort som det nedräknade beloppet på balansräknings skuldsida (dvs. summa skulder, avsättningar och eget kapital).

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

BAS-kontoplanen är en standardiserad kontoplan för systematisering och kontering av affärshändelser som kan användas oberoende av företagets storlek och verksamhet. Varje konto i BAS-kontoplanen har både ett kontonummer och ett kontonamn. Företagen får naturligtvis använda vilken kontoplan de vill men BAS-kontoplanen underlättar framtagandet av en egen kontoplan. BAS-kontoplanen är anpassad till uppställningsformerna i ÅRL. Resultatkontona är sorterade efter den kostnadsslagsindelade resultaträkningen.

I BAS-kontoplanen finns olika nivåer för indelning av konto, nämligen kontoklass (t.ex. 1 Tillgångar), kontogrupp (t.ex. 11 Byggnader och mark), huvudkonto (t.ex. 1110 Byggnader) och underkonto (t.ex. 1111 Byggnader på egen mark).

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Basbelopp är fastställda belopp som används för beräkning av olika avgifter och förmåner. De ändras varje år eftersom de ska spegla och justera för inflationen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Beskattningsår kallas det år då inkomsterna intjänats, dvs. inkomståret. Uppgifterna i inkomstdeklarationen ska avse beskattningsåret. Beskattningsåret för fysiska personer är ett kalenderår. Räkenskapsår kallas perioden mellan två bokslut. Ett räkenskapsår utgörs antingen av ett kalenderår eller av ett brutet räkenskapsår. Beskattningsåret för juridiska personer är räkenskapsåret.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Betald F-skatt är den aktuella skatt som betalas in preliminärt under året. Avräknas från slutlig aktuell skatt för året.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 2 kap. 4 § ÅRL ska årsredovisning upprättas enligt principen om periodisering eller bokföringsmässiga grunder (”accrual basis”), dvs. intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen. Inkomster och utgifter ska periodiseras till det räkenskapsår dit de hör - ” avgörande är när affärshändelsen äger rum, inte när den regleras likvidmässigt”. Innebörden av periodisering skiljer sig åt mellan K2, K3 och K4.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Bokföringsmässigt resultat definieras i skatterätten

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En juridisk person i form av aktiebolag, kommanditbolag och andra handelsbolag samt ekonomiska föreningar (inklusive bostadsrättsföreningar) är enligt 2 kap. BFL alltid bokföringsskyldig för hela sin verksamhet. Alla som är bokföringsskyldiga måste avsluta den löpande bokföringen antingen med ett årsbokslut, skyldighet att upprätta eller med en årsredovisning, skyldighet att upprätta. Företag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning och vars nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 mkr per år får upprätta förenklat årsbokslut.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

I samband med bokslutsarbetet ska enligt 6 kap. 8 § BFL specifikation upprättas för alla sammandragna poster i den balansräkning som ska ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt. Vanliga exempel är förteckning över obetalda kundfakturor (posten Kundfordringar) eller handelsvaror i lager (posten Handelsvaror eller Färdiga varor och handelsvaror). Detta benämns ofta bokslutsbilaga. Det är ett internt dokument som inte offentliggörs.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Till bokslutsdispositioner räknas de civil- och skatterättsliga reserveringar och fondavsättningar företaget gör i bokslutet i syfte att påverka det redovisade resultatet i resultaträkningen, årets resultat. Dessa bokslutsdispositioner kan resultera i obeskattade reserver (kontogrupp 21) i balansräkningen när skattelagstiftningen kräver att de skattemässiga reserveringarna även måste göras i den löpande bokföringen. När reserver och fondavsättningar senare upplöses ska de återföras till beskattning, varför dessa innehåller en uppskjuten skatteskuld, årets skatt som enbart särredovisas i koncernredovisning enligt K3.

Vanliga bokslutsdispositioner är koncernbidrag, avsättning till periodiseringsfond och ersättningsfond samt årets förändring av överavskrivningar, se kontogrupp 88.

Eftersom koncerner inte är skattesubjekt, utan endast de i koncernen ingående moder- och dotterföretagen, förekommer varken bokslutsdispositioner eller obeskattade reserver i koncernbalans- respektive koncernresultaträkningen.

Företag som inte är skattesubjekt, t.ex. handelsbolag och enskilda firmor, redovisar inte bokslutsdispositioner.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En borgenär är en fordringsägare som har en fordran på den gäldenär som ingått ett kreditavtal med honom eller skrivit under en skuldförbindelse som bevis för denna fordran.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Eget kapital definieras som skillnaden mellan tillgångar och skulder och kallas ibland även för ägarkapital. Aktiekapitalet i ett aktiebolag, insatskapitalet i en ekonomisk förening och stiftelsekapitalet i en stiftelse utgör eget kapital. I aktiebolag och ekonomisk förening delas eget kapital in i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Bundet eget kapital får inte användas för aktieutdelning eller återbäring till ägarna. Eget kapital i en ideell förening, vissa stiftelser, en enskild firma och ett handelsbolag utgör alltid fritt eget kapital vilket innebär att ägarna kan göra vad de vill med kapitalet.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Checkar och checkhäften är mycket ovanliga idag - de flesta företag och privatpersoner betalar med kreditkort, via bank- och plusgiro över Internet eller via sms/mobiltelefon. Privatpersoner betalar ibland med Swish.

Företag som har ett checkkonto (checkräkning) i en bank, har ofta detta kombinerat med bankgiro. Efter prövning kan företaget beviljas kredit (lån) i form av en checkkredit (checkräkningskredit) upp till ett visst belopp, s.k. limit. För denna kredit får företaget förutom en uppläggningsavgift även betala en fast kreditavgift vilken utgår i procent på det beviljade kreditbeloppet, dels löpande ränta på utnyttjat kreditbelopp.

En checkräkningskredit är formellt en kortfristig kredit. Den redovisas olika beroende på om företaget redovisar enligt K2 eller K3.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

I juli 2016 fick Bolagsverket i uppdrag av regeringen att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar. Våren 2018 öppnades e-tjänsten för de aktiebolag som följer regelverket K2. Den 9 februari 2019 öppnade Bolagsverket möjligheten för de aktiebolag som följer regelverket K3 att lämna in årsredovisningen digitalt. Från och med 1 januari 2021 kan det bli obligatoriskt att lämna in årsredovisningen upprättad enligt K3 och K2 digitalt i Sverige, precis som det är i många andra europeiska länder, exempelvis Danmark. Se även Balansartikeln Bolagsverket: Revisorer - lämna in årsredovisningen digitalt! daterad 2019-03-19.

När årsstämman har fastställt resultat- och balansräkningen kan en årsredovisning enligt K2 lämnas in digitalt till Bolagsverket. För att kunna göra detta behövs en programvara som stöder digital inlämning.

Den digitala inlämningen görs i tre steg enligt Bolagsverkets hemsida:

Ladda upp årsredovisningen med den eventuella revisionsberättelsen direkt från din programvara som stöder digital inlämning.
Skriv in personnummer och e-postadress till den styrelseledamot eller verkställande direktör ska bjudas in.
Den som bjudits in loggar in med sin e-legitimation, skriver under fastställelseintyget och skickar in årsredovisningen.
Läs mer om hur det går till på sidan Så här lämnar du in årsredovisningen digitalt, www.bolagsverket.se.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Eget kapital definieras som skillnaden mellan tillgångar och skulder och kallas ibland även för ägarkapital. Aktiekapitalet i ett aktiebolag, insatskapitalet i en ekonomisk förening och stiftelsekapitalet i en stiftelse utgör eget kapital. I aktiebolag och ekonomisk förening delas eget kapital in i bundet eget kapital och fritt eget kapital, se 3 kap. 10 a och 10 b §§ ÅRL. Bundet eget kapital får inte användas för aktieutdelning eller återbäring till ägarna. Eget kapital i enskild firma, ideell förening och handelsbolag utgör alltid fritt eget kapital och kan disponeras fritt. En stiftelse kan ha bundet och bundet eget kapital.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

I vilka fall ett aktiebolag får respektive inte får förvärva egna aktier samt vad som gäller vid ogiltiga förvärv av egna aktier behandlas i 19 kap. ABL. Enligt 19 kap. 1 § ABL får ett aktiebolag inte teckna egna aktier.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Alla affärshändelser måste enligt 4 kap. 1 § BFL bokföras. Alla bokförda utgifter/kostnader är dock inte skattemässigt avdragsgilla. Sådana kostnader benämns i dagligt språkbruk ”ej avdragsgilla kostnader”.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Ersättningar till anställda är enligt K3 punkt 28.2 alla former av ersättningar som ett företag lämnar i utbyte mot tjänster som utförs av anställda. Ersättningar till anställda inkluderar löner, bonus, semester, sociala avgifter, pensioner och andra ersättningar som tillfaller anställda under deras anställningstid. Här inkluderas även ersättningar vid uppsägning.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Begreppet har sedan 2016 utmönstrats i ÅRL och den svenska redovisningsnormeringen. Tidigare skulle dessa poster, dvs. poster som är extraordinära, redovisas separat i resultaträkning. Definitionen av extraordinära poster var sådan att dessa i princip aldrig uppkom i svensk redovisning, då de skulle ha uppkommit i händelse av krig, jordbävning etc.

Ingen lag eller normgivning tillåter separat redovisning av extraordinära poster, dvs. vare sig IFRS, K-regelverken eller ÅRL.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

I samband med att företaget tar ett lån - inteckningslån eller reverslån - krävs normalt någon form av säkerhet för lånet. Vid lämnad säkerhet i form av fastighetsinteckningar ställs företagets fastighet som säkerhet genom att ett pantbrev registreras hos tingsrätten. När pantbrevet registrerats kallas det inteckning. Pantbrevet överlämnas till långivaren/kreditinstitutet. Om företaget inte kan betala skulden, kan långivaren kräva att fastigheten säljs för att på så sätt få tillbaka sin utestående fordran. Det är möjligt att ta ut flera pantbrev i samma fastighet. För att få reda på hur många inteckningar som belastar företagets fastighet kan man begära ett gravationsbevis hos tingsrätten.

För varje fastighet eller samfällighet utfärdas ett fastighetsbevis som innehåller uppgifter om registerbeteckning, ursprung, avregistrering, belägenhetsadress, omfång, läge, areal, fristående fiske, andel i samfällighet och/eller gemensamhetsanläggning, fastighetsbildningsåtgärder, avskild mark, rättigheter, planer och bestämmelser, vissa taxeringsuppgifter samt uppgifter om lagfart, tomträttsupplåtelse, tomträttsinnehav och inteckningar.

Mer information om aktuella avgifter, lagfartsskatt och stämpelskatt i samband med fastighetsinteckningar kan hämtas på Lantmäteriets webbplats www.lantmateriet.se. Expeditionsavgifter och stämpelskatt i samband med fastighetsinteckningar bokförs på samma sätt som övriga liknande avgifter för finansiella tjänster.

Uttagna pantsatta fastighetsinteckningar ska redogöras för i noten om ställda panter till årsredovisningen. Detta gäller oavsett om företaget redovisar enligt K3, K2 eller RFR 2.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Fastighetsskatten är en statlig skatt på fastighetsinnehav. Den tidigare statliga fastighetsskatten på bostäder/småhus har ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Det är bara fastighetsskatten på bostäder/småhus som har slopats och ersatts med en kommunal avgift. Fastighetsskatten på lokaler, industrienheter och elproduktionsenheter finns kvar. Ägare till ett hyreshus med både bostäder och lokaler betalar därför fastighetsskatt för lokalerna och kommunal fastighetsavgift för bostäderna. Det är den som äger fastigheten vid årets ingång som ska betala fastighetsskatten.

Om företaget får en hyresfaktura där företaget utöver själva lokalhyran har blivit påförd fastighetsskatt ska fastighetsskatten normalt bokföras som en del av lokalhyran, hyra av lokal.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 7 kap. 11 § ABL ska årsredovisningen fastställas på ordinarie bolagstämma, sk årstämma, årsredovisningen fastställas genom att resultat- och balansräkningar fastställes, i den händelse årsredovisningen innehåller en koncernresultat- och koncernbalansräkning ska även dessa fastställas. Även styrelsens förslag till disposition av vinst eller förlust ska godkännas.

Motsvarande regler finns i 7 kap. 10 § LEF vad gäller för ekonomiska föreningar.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

K2-regler: En vanlig benämning på den lättnadsregel i punkt 2.4 som innebär en lättnad från periodiseringsprincipen är femtusenkronorsregeln. Lättnaden innebär att ett företag inte behöver periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kronor, trots att ÅRL har periodisering som en grundläggande redovisningsprincip.

SRF skriver i SRFU 1 bland annat följande:

Dock måste alltid väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3a § ÅRL beaktas. Den innebär lite förenklat i det här fallet att oväsentliga belopp inte behöver periodiseras men det totala beloppet som inte periodiseras får inte bli väsentligt. I sådana fall måste periodisering ske.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 4 kap. 2 § ÅRL får aktiebolag och ekonomiska föreningar aktivera utgifter för eget utvecklingsarbete endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsavgifter som utgör bundet eget kapital.

Fond för utvecklingsutgifter får enligt 4 kap. 7 § ÅRL användas för ökning av aktiekapitalet och förlusttäckning. Fond för utvecklingsutgifter ska enligt 4 kap. 8 § ÅRL minskas när tillgången skrivs av eller ned eller när den avyttras.

Kravet att överföra medel till fond för utvecklingsutgifter gäller fr.o.m räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december 2015. Utvecklingsutgifter som aktiverats dessförinnan krävde inte någon omföring till fond för utvecklingstutgifter.

En fond för utvecklingsutgifter kan inte förekomma enligt K2.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med förändring i eget kapital menas att företaget ska beskriva hur eget kapital har förändrats sedan slutet av det föregående räkenskapsåret. Dessa förändringar ska specificeras i egen räkning (K3 och IFRS) eller i not (K3 och K2). Vanliga exempel på förändringar är årets resultat, omföring av föregående års resultat och utdelning.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 21 kap. 1 § ABL får ett aktiebolag inte lämna penninglån till

den som äger aktier i bolaget eller i annat bolag i samma koncern,
den som är styrelseledamot eller vd i bolaget eller i annat bolag i samma koncern,
den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den som avses i 1 eller 2,
den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
en juridisk person över vilken en person som avses i 1-4, ensam eller tillsammans med någon annan som avses där, har ett bestämmande inflytande.
Aktiebolag får enligt 21 kap. 5 § ABL inte heller ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet för lån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i 1 § ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern.

Ett sammanfattande begrepp för ovanstående utlåning är ”förbjudna lån”.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 3 kap. 2 § ÅRL ska resultaträkningen i sammandrag visa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Detta innebär att företaget i samband med bokslutsarbetet både måste ta hänsyn till utgifter och inkomster som inträffat före balansdagen, respektive kommer att inträffa efter balansdagen. I bokslutet ska en periodisering, fördelning, göras så att den del av inkomsterna respektive utgifterna som hör till det räkenskapsår för bokslutet tas med i bokslutet som intäkter och kostnader, se 5 kap. 3 § BFL. Dessa transaktioner kallas för bokslutstransaktioner. Företagets balansräkning påverkas ofta av dessa periodiseringar eftersom de ger upphov till interimsfordringar respektive interimsskulder. Interimsfordringar består av per balansdagen förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Interimsskulderna består av per balansdagen upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Eget kapital definieras som skillnaden mellan tillgångar och skulder och kallas ibland även för ägarkapital. Aktiekapitalet i ett aktiebolag, insatskapitalet i en ekonomisk förening och stiftelsekapitalet i en stiftelse utgör eget kapital. I aktiebolag och ekonomisk förening men också i vissa stiftelser delas eget kapital in i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Fritt eget kapital får användas för aktieutdelning eller återbäring till ägarna efter beslut av bolagsstämman eller motsvarande. Eget kapital i enskild firma och handelsbolag utgör alltid fritt eget kapital vilket innebär att ägarna kan göra vad de vill med kapitalet. Även en ideell förening har enbart fritt eget kapital.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med en fysisk person menas en människa, en privatperson. En fysisk person har rättskapacitet, vilket innebär att denna kan göra affärer, sluta avtal, äga tillgångar, skaffa sig skulder, ikläda sig både rättigheter och skyldigheter. Dessutom kan en fysisk person ställas till svars inför myndigheter och vara part i en rättegång. Av de olika företagsformerna är det bara enskild firma som utgör en fysisk person, övriga är juridiska personer.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med god redovisningssed menas enligt förarbetena till bokföringslagen (prop. 1998/99:103 s 185):

Enligt 8 kap. 1 § BFL är det Bokföringsnämnden (BFN) som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i Sverige men även Rådet för finansiell rapportering och Finansinspektionen (FI) är viktiga normgivande institutioner i detta sammanhang. Även FARs RedR och RedU kan i förekommande fall utgöra god redovisningssed.

Redovisningslagstiftningen är till sin karaktär en ramlagstiftning, dvs. den innehåller inga exakta regler utan anger allmänna principer för företagens redovisning. Därför får tolkningar från normgivande organ och praxis stor betydelse. Med att ”bokföringsskyldigheten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed” menas att den ska fullgöras enligt gällande bestämmelser i redovisningslagstiftningen, normgivningen och faktisk redovisningspraxis. Vad som ska anses utgöra god redovisningssed är ständigt föremål för utveckling och påverkan, såväl nationellt som internationellt.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En grundbokföring visar bokföringsposterna i registreringsordning. Enligt 5 kap. 1 § BFL är inte bokföringsskyldigheten fullgjord förrän bokföringsposterna, framför allt affärshändelserna, kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring).

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Händelser efter balansdagen är enligt K3 punkt 32.2 såväl gynnsamma som ogynnsamma händelser som har inträffat mellan balansdagen och den dag då den finansiella rapporten avges.

Händelser efter balansdagen delas upp i två olika typer av händelser, dels händelser som bekräftar ett förhållande som förelåg på balansdagen, dels händelser som indikerat förhållanden som uppstått efter balansdagen. Avseende händelser som bekräftar ett förhållande som förelåg på balansdagen, ska om de inträffat innan årsredovisning avges beaktas i bokslutet.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut ska upplysas om i not enligt 5 kap. 22 § ÅRL om de inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen. Upplysningen ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelsen eller händelserna.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En huvudbokföring visar bokföringsposterna i systematisk ordning, dvs. i kontonummerordning. Enligt 5 kap. 1 § BFL är inte bokföringsskyldigheten fullgjord förrän bokföringsposterna, framför allt affärshändelserna, kan presenteras både i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring).

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Ingående balans för ett räkenskapsår är utgående balans vid föregående räkenskapsår i balansräkningen i enlighet med 2 kap 4 punkt 7 ÅRL. Den utgående balansen ett räkenskapsår får inte ändras när den ingående balansen redovisas på nästa år.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En balansräkning per tidpunkt för övergång till K3.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Inkomstskatter, enligt K3 punkt 29.2, utgörs av samtliga inhemska och utländska skatter som beräknas på företagets skattepliktiga resultat, samt kupongskatter som erläggs av dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt styrt företag vid utdelning till det rapporterande företaget.

Inkomstskatt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som företaget kommer att betala avseende innevarande års vinst och är således kopplad till årets inkomstdeklaration. Den uppskjutna skatten är inte kopplad till någon inkomstdeklaration men kommer att påverka företagets framtida skattebetalningar.

Företag som inte är skattesubjekt, t.ex. handelsbolag och enskilda firmor, ska varken redovisa aktuell skatt eller uppskjuten skatt.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

I samband med att företaget tar ett lån - inteckningslån eller reverslån - krävs normalt någon slags säkerhet för att lånet återbetalas.

Företagshypotek (som ersatt den tidigare benämningen företagsinteckningen) gäller i all lös egendom som ingår i näringsverksamheten - med undantag för kassa- och bankmedel eller finansiella instrument avsedda för allmän omsättning. Företagshypotek omfattar inte heller egendom som kan intecknas på annat sätt (t.ex. skepp och luftfartyg) eller egendom som varken kan utmätas eller ingå i en konkurs. Företagshypotek ger särskild förmånsrätt.

Bolagsverket är inskrivnings- och beskattningsmyndighet för företagsinteckningar/företagshypotek. Mer information kan hämtas på deras webbplats www.bolagsverket.se.

Reglerna om stämpelskatt för företagshypotek finns i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Enligt denna stämpelskattelag ska stämpelskatt tas ut vid beviljande av ansökan om företagshypotek. Expeditionsavgifter och stämpelskatt i samband med företagshypotek bokförs på samma sätt som övriga liknande avgifter för finansiella tjänster.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 3 kap. 2 § ÅRL ska resultaträkningen i sammandrag visa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Detta innebär att företaget i samband med bokslutsarbetet både måste ta hänsyn till utgifter och inkomster som inträffat före balansdagen, respektive kommer att inträffa efter balansdagen. I bokslutet ska en periodisering, fördelning, göras så att den del av inkomsterna respektive utgifterna som hör till det räkenskapsår för bokslutet tas med i bokslutet som intäkter och kostnader, se 5 kap. 3 § BFL. Dessa transaktioner kallas för bokslutstransaktioner. Företagets balansräkning påverkas ofta av dessa periodiseringar eftersom de ger upphov till interimsfordringar respektive interimsskulder. Interimsfordringar består av per balansdagen förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Interimsskulderna består av per balansdagen upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med en juridisk person menas en sammanslutning av personer, t.ex. ett aktiebolag, ett handelsbolag, ett kommanditbolag, en ekonomisk förening. En juridisk person har precis som en fysisk person rättskapacitet, men här är det företaget självt som ikläder sig rättigheter och skyldigheter. För att företräda en juridisk person krävs det dock alltid en fysisk person.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

K2 är alternativregelverk vid upprättande av årsredovisning enligt ÅRL och utgivet av BFN. Mindre företag får välja mellan K3 (huvudregelverket) och K2. Den fullständiga benämningen på K2 är BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag.

K2 uppdaterades 2016 och har sedan dess det omfattat samtliga verksamhetsformer. Särregler för dessa verksamhetsformer återfinns i respektive kapitel.

K2 har sin grund i de principer och regler som finns i ÅRL och innehåller en mängd stoppregler samt tvingande och frivilliga förenklingsreglerna. De flesta av dessa syftar till att minska skillnaderna mellan redovisning och beskattning. K2 ska tillämpas i sin helhet.

Ett moderföretag som vill upprätta en koncernredovisning som offentliggörs får inte tillämpa K2 utan ska tillämpa K3 (eller IFRS). Ett publikt aktiebolag får inte tillämpa K2 utan måste tillämpa K3 (eller IFRS) även om det är ett mindre företag.

En stiftelse eller ideell förening med 90-konto måste, enligt Svensk Insamlingskontroll, alltid tillämpa K3, se www.insamlingskontroll.se.

Enligt BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk får ett företag som tillämpar ett K-regelverk alltid byta till ett K-regelverk som tillhör en högre kategori, medan byte till en lägre kategori endast får göras om det finns särskilda skäl. Ett företag som har bytt från ett K-regelverk till ett annat ska lämna särskild upplysning om detta.

Ett företag får avvika från de grundläggande redovisningsprinciperna i 2 kap. 4 § ÅRL endast när det anges i K2.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Företag som tillämpar K2 för att de är mindre företag kan ibland benämnas K2-företag. Samtliga K2-företag avslutar den löpande bokföringen med en årsredovisning.

Kategorin K2-företag innefattar företag som enligt ÅRL är mindre företag.

K2 är ett förenklat regelverk vid upprättande av årsredovisning och får tillämpas av företag som enligt ÅRL är mindre företag. Företag som inte väljer K2 ska tillämpa K3.

Sedan 2017 kan K2 omfattas även andra verksamhetsformer än aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

K3 är huvudregelverk vid upprättande av års- och koncernredovisning finansiell rapport enligt ÅRL och utgivet av BFN. Mindre företag får i stället välja att tillämpa K2. Den fullständiga benämningen på K3 är BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning.

Sedan K3:s tillkomst 2012 har det omfattat samtliga företagsformer. I kapitel 36 och 37 finns särregler för stiftelser och ideella föreningar.

K3 har sin grund i de principer och regler som finns i ÅRL, och innehåller ett fåtal förenklingsregler. K3 utgår från koncernredovisningen och innehåller en mängd lättnadsregler i juridisk person, oftast till följd av kopplingen mellan redovisning och beskattning.

K3 ska tillämpas i sin helhet. Ett moderföretag som vill upprätta en koncernredovisning som offentliggörs får inte tillämpa K2 utan tillämpar bestämmelserna i K3 kapitel 9.

Ett publikt aktiebolag får inte tillämpa K2 utan måste tillämpa K3 oavsett storlek på företaget.

En stiftelse eller ideell förening med 90-konto måste således alltid tillämpa K3. Se www.insamlingskontroll.se.

Enligt BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk får ett företag som tillämpar ett K-regelverk alltid byta till ett K-regelverk som tillhör en högre kategori, medan byte till en lägre kategori endast får göras om det finns särskilda skäl. Ett företag som har bytt från ett K-regelverk till ett annat ska lämna särskild upplysning om detta.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Företag som tillämpar K3, oavsett om det är frivilligt (mindre företag) eller för att företaget är ett större företag, kan ibland benämnas K3-företag.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Moderföretag tillsammans med dotterföretag utgör en koncern.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Ett moderföretag ska för varje räkenskapsår som huvudregel upprätta koncernredovisning enligt ÅRL. Angående vad som menas med koncern, koncernföretag, moderföretag och dotterföretag, koncern. Reglerna kring koncernredovisning finns i 7 kap. 1-33 §§ ÅRL och i K3 kapitel 9 Koncernredovisning.

En koncernredovisning är en redovisning för ett moderföretag och dess dotterföretag, upprättad som om dessa var en enda ekonomisk enhet.

Moderföretag i mindre koncerner behöver enligt 7 kap. 3 § ÅRL inte upprätta koncernredovisning.

Koncernredovisningen ska enligt 7 kap. 4 § ÅRL som huvudregel omfatta samtliga dotterföretag.

En koncernredovisning ska enligt 7 kap. 4 § ÅRL innehålla koncernbalansräkning, koncernresultaträkning, noter, förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En kontoplan är enligt BFNAR 2013:2 punkt 9.3 en sammanställning över företagets konton i vilken kontonas namn och, i förekommande fall, kontonummer eller annat identifieringstecken framgår. Kontoplanen ingår i företagets systemdokumentation.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 25 kap. 13 § ABL ska styrelsen i ett aktiebolag genast upprätta och låta bolagets revisor (om sådan finns) granska en kontrollbalansräkning:

när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital beräknat enligt 25 kap. 14 § ABL understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller

när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.

En kontrollbalansräkning ska enligt 25 kap. 14 § ABL upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning (vilket för de allra flesta aktiebolag är ÅRL). Vid beräkning av det egna kapitalets storlek får följande justeringar göras av de värderingar som företaget redan tillämpar och som återspeglas i den löpande bokföringen som ligger till grund för kontrollbalansräkningen:

Tillgångar får tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalansräkningen är förenliga med god redovisningssed. Redovisade pensionsåtaganden i enlighet med lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen) under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser får dock inte tas upp till lägre belopp än som är tillåtet enligt tryggandelagen.

Tillgångar får redovisas till nettoförsäljningsvärdet.

Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver inte redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, ska betalas tillbaka först sedan övriga skulder har betalats.

Obeskattade reserver ska delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld.

För mer information, se FAR:s RedR 2 Kontrollbalansräkning.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Sedan registrering av ett fastighetsförvärv gjorts vid tingsrätten får ägaren lagfart på fastigheten. Lagfarten visar vem som är den rätte (s.k. lagfarne) ägaren - en förutsättning för att ägaren senare ska kunna inteckna eller sälja fastigheten.

Mer information om aktuella avgifter, lagfartsskatt och stämpelskatt i samband med fastighetsinteckningar kan hämtas på Lantmäteriets webbplats www.lantmateriet.se.

Till anskaffningsvärdet för en förvärvad fastighet räknas även lagfarts-, uppläggnings- och expeditionsavgifter samt stämpelskatt i samband med lagfart, fastigheter - inköp och byggnation. Om fastigheten förvärvats genom köp och fastigheten består av både byggnad och mark beräknas byggnadens respektive markens anskaffningsvärde genom proportionering, normalt utifrån taxeringsvärdet. Proportionering ska även göras för lagfartskostnaden.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Avveckling av en juridisk person (aktiebolag, ekonomisk förening) slutar med likvidation, dvs. företaget upphör och avregistreras. Likvidationen kan ske frivilligt som ett resultat av bolags-/föreningsstämmans beslut att lägga ner verksamheten, eller framtvingad genom myndighets beslut, s.k. tvångslikvidation.

Likvidation innebär en total avveckling av företaget sedan tillgångarna realiserats och skulderna betalats. Räcker inte tillgångarna till full betalning av skulderna är konkurs det vanligaste resultatet. Ett aktiebolag som inte bedriver någon näringsverksamhet behöver inte likvideras utan kan vara vilande - men är dock fortfarande bokförings- och deklarationsskyldigt. Även enskilda firmor och handelsbolag ägda av fysiska personer kan avvecklas och upphöra men inte likvideras då de betalningsansvariga är fysiska personer vilka kan krävas på betalning även efter att en eventuell konkurs avslutats.

I ett aktiebolag kan tvångslikvidation bli aktuellt på grund av kapitalbrist. Styrelsen ska enligt 25 kap. 13 § ABL genast upprätta och låta bolagets revisorer, om sådana finns, granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger halva aktiekapitalet, eller när det vid utsökning visat sig att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar.

Bolaget har dock åtta månader på sig att försöka öka det egna kapitalet till det registrerade aktiekapitalet innan likvidationen måste genomföras. Reglerna om tvångslikvidation ska enligt regeringen ses över. I en ekonomisk förening är tvångslikvidation aktuell om antalet föreningsmedlemmar blivit mindre än tre.

Sedan beslut om frivillig likvidation respektive tvångslikvidation fattats utser Bolagsverket respektive tingsrätten en eller flera likvidatorer vilka träder i styrelsens och vd:s ställe och genomför likvidationen. För varje räkenskapsår ska en årsredovisning lämnas. Bolaget/föreningen anses upplöst och avregistrering sker när likvidatorerna lagt fram sin slutredovisning. Förutom redovisningshandlingar för likvidationstiden ska likvidatorerna även lämna en redogörelse för hur återstoden av tillgångarna ska utskiftas och utbetalas.

Numera kan ett privat aktiebolag vara ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning enligt bestämmelserna i kapitel 32 i ABL. Syftet med den här sortens aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning är att säkerställa att bolagets vinst huvudsakligen stannar kvar i företaget och inte delas ut. Företagsnamnet ska följas av beteckningen svb. Upplysning ska enligt 2 kap. 5 § ÅRL tredje stycket lämnas om att företaget är i likvidation.

Enligt 32 kap. 13 § ABL kan allmän domstol besluta om att ett sådant bolag ska gå i likvidation om bolaget överträtt bestämmelserna i 32 kap. 5 och 8 §§ ABL avseende vinstöverföring. Se mer i 32 kap. ABL.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Under framtagande

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med att löpande bokföra avses som huvudregel att affärshändelser bokförs i takt med att de inträffar. Bokföring ska ske så att bokföringen kan presenteras i registreringsordning (ofta kallad grundbokföring) och systematisk ordning (ofta kallad huvudbokföring). Bokföring får dock enligt BFNAR 2013:2 punkt 3.4 avvakta till dess företaget erhållit en faktura. I punkterna 3.6-3.11 finns ytterligare bestämmelser om senareläggning av bokföringstidpunkten.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Indelningen i mindre och större företag syftar till att avgöra när olika bestämmelser ska tillämpas, t.ex. vilka företag som ska upprätta årsredovisning och vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. För att fastställa om ett företag är mindre måste prövning ske om företaget är större. Om ett företag inte är större är det ett mindre företag. Med större företag menas enligt 1 kap. 3 § ÅRL företag som uppfyller minst två och samma av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

medelantalet anställda i företaget varit mer än 50 st,
redovisad balansomslutning har uppgått till mer än 40 mkr,
redovisad nettoomsättning har uppgått till mer än 80 mkr.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Närstående är ett begrepp som återfinns i ÅRL (1 kap. 8 och 9 §§ ÅRL) såväl som i skattelagstiftningen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Krav på noter finns framför allt i 5 kap. ÅRL. Samtliga företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4-24 §§ ÅRL. Noterna får inte lämnas på annan plats i årsredovisningen. Om inte något annat följer av kravet på överskådlighet, (2 kap. 2 § ÅRL) ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning (dvs notnumret) ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt ABL kan aktiekapitalet ökas på fyra olika sätt - genom fondemission, genom s.k. tillskottsemission i form av nyemission, emission av konvertibler eller emission av teckningsoptioner. Vid fondemission ökas aktiekapitalet via en intern bokföringsåtgärd utan att något nytt kapital tillförs bolaget. Vid nyemission tillförs bolaget kapital genom utgivning av nya aktier.

Det kapitaltillskott som äger rum vid nyemission sker oftast genom kontant betalning, s.k. kontantemission. Ibland kan betalningen i stället ske genom överlämnandet av egendom, s.k. apportemission, aktiekapital.

Enligt 1 kap. 6 § ABL utgör aktiens andel av aktiekapitalet dess kvotvärde. Aktier får inte ges ut till ett belopp som understiger kvotvärdet. Om aktier ges ut till ett belopp som överstiger kvotvärdet ska överkursbeloppet sättas av till en överkursfond. Överkursfonden utgör fritt eget kapital, dvs. medlen får användas för utdelning till aktieägarna. Enligt FAR RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag punkt 32 och 33 ska vid en ännu ej registrerad nyemission det nytecknade aktiekapitalet till kvotvärdet tas upp som en särskild post under Bundet eget kapital benämnd Pågående nyemission eller liknande medan en ännu ej registrerad nyemission som överstiger kvotvärdet ska redovisas i överkursfonden.

Aktiekapitalet anses inte ökat förrän registrering har skett hos Bolagsverket, www.bolagsverket.se.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Postens Obeskattade reserver i balansräkningen utgörs av de civil- och skatterättsliga bokslutsdispositioner företaget gjort i årsbokslutet/årsredovisningen i syfte att påverka det redovisade resultatet i resultaträkningen och där skattelagstiftningen kräver att detta återspeglas i redovisningen (med koncernbidrag undantaget). Eftersom de obeskattade reserverna i framtiden ska upplösas och återföras till beskattning innehåller de en uppskjuten skatteskuld.

Obeskattade reserver bokförs i kontogrupp 21 medan förändringar i obeskattade reserver bokförs i kontogrupp 88.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

n öppningsbalansräkning ska enligt 4 kap. 3 § BFL upprättas när bokföringsskyldighet enligt BFL inträder eller när grunden för bokföringsskyldigheten ändras. Öppningsbalansräkningen utgör räkenskapsinformation enligt 1 kap. 2 § BFL.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En nyemission kan genomföras till överkurs, dvs. aktier har emitterats till en kurs som överstiger aktiens kvotvärde. Överkursen tillförs i sådana fall överkursfonden. Enligt RedR1 tillförs överkursfonden medel även om nyemissionen ännu inte är registrerad av Bolagsverket.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

När ett företag erhåller en kredit av mer långfristig karaktär är det vanlig att långivaren kräver någon form av säkerhet. Detta benämns ofta att företaget pantsätter tillgångar. Om en fastighet utgör den pantsatta tillgången utgörs panten av en fastighetsinteckning såväl för privata bostadslån för när lån och fastighet tillhör en rörelse. Det är också vanligt att företagets kundfordringar ställs som pant för en så kallad fakturakredit, dvs. en checkräkning vars utnyttjande beror på kundfordringarnas storlek. Andra panter är företagsinteckningar, äganderättsförbehåll och pantsatta bankmedel.

Om gäldenären inte betalar har borgenären som även innehar en pant i princip rätt att sälja panten och ur försäljningsbeloppet få betalt för sin fordran. Är det pantsatta bankmedel kan ersättning hämtas för detta. Ett äganderättsförbehåll innebär att leverantören har rätt att ta tillbaka tillgången om gäldenären inte betalar.


Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Avsättning till periodiseringsfond får enligt dagens regler göras av såväl juridiska som fysiska personer som bedriver näringsverksamhet, dvs. av aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda firmor. Periodiseringsfonden ska återfinns i företagets redovisning och bokförs som obeskattad reserv. Förändringar i periodiseringsfonder redovisas som obeskattade reserver.

Avsättning till och återföring av periodiseringsfond bokförs inte löpande under året, utan endast i samband med bokslut/deklaration.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 2 kap. 4 § ÅRL ska intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret tas med oavsett tidpunkten för betalningen (kallas även bokföringsmässiga grunder). Detta är således en princip som ska tillämpas i bokslutet och årsredovisningen. Detta innebär att företag måste periodisera för att varje räkenskapsår ska innehålla alla intäkter och kostnader som ska hänföras till det räkenskapsåret.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Belopp som följer prisutvecklingen och inflationen i samhället och fastställs av regeringen varje år.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

En löpande bokföringsskyldighet ska fullgöras per räkenskapsår och när räkenskapsåret är slut ska bokslutsposter enligt 5 kap. 3 § BFL tillföras bokföringen. Därefter ska den löpande bokföringen avslutas enligt 6 kap. BFL.

Ett räkenskapsår ska enligt 3 kap. 1 § BFL omfatta 12 kalendermånader. Framför allt fysiska personer och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare ska alltid ha kalenderår som räkenskapsår. Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår, s.k. brutet räkenskapsår. Ett sådant kan avslutas vid alla månadsslut.

När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om får räkenskapsåret enligt 3 kap. 3 § BFL omfatta kortare tid än 12 månader eller utsträckas till att omfatta högst 18 månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

Om ett företag bedriver flera verksamheter ska alla verksamheter enligt 3 kap. 4 § BFL tillämpa samma räkenskapsår.

Företag som ingår i samma koncern ska som huvudregel enligt 3 kap. 5 § BFL ha samma räkenskapsår.

Räkenskapsår får enligt 3 kap. 6 § BFL läggas om endast om Skatteverket ger tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår och om omläggningen är föranledd av att alla verksamheter som ett företag bedriver eller att alla koncernföretag ska ha samma räkenskapsår.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Årsredovisningen ska enligt 2 kap. 2 § ÅRL upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Enligt 3 § ska dessutom balansräkningen, resultaträkningen och noterna upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att kunna ge en rättvisande bild ska företaget lämna tilläggsupplysningar. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, ska företaget lämna upplysning om detta och skälen för avvikelsen ska lämnas i en not. Förvaltningsberättelsen ska ge en rättvisande översikt av verksamheten.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Det belopp till vilket en tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen. Kallas även bokfört värde.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Redovisningsprinciper är enligt K3 kapitel 10 de principer, grunder, sedvänjor och regler samt den praxis som ett företag tillämpar när den finansiella rapporten upprättas och utformas.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Vid bolagsstämman fattas beslut om hur fritt eget kapital/ansamlad förlust ska disponeras. Avsättning till reservfond i aktiebolag är sedan ett antal år tillbaka frivillig. Reservfonden utgör dock fortfarande bundet eget kapital och får därför inte användas till utdelning till aktieägarna. Minskning av reservfonden får enligt 20 kap. 35 § ABL göras för täckning av förlust om det inte finns fritt eget kapital som kan täcka förlusten, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission eller för återbetalning till aktieägarna.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Numera är revision av kvalificerad revisor, dvs. auktoriserad eller godkänd revisor, frivilligt för små privata aktiebolag. Ett aktiebolag som har fler än 3 anställda, mer än 1,5 mkr i balansomslutning och mer än 3 mkr i nettoomsättning måste även i fortsättningen ha revisor om det uppfyller mer än ett av dessa villkor och det ska vara samma villkor som är uppfyllda. Eftersom de angivna värdena ska ha uppfyllts två år i rad innebär det att nybildade aktiebolag inte behöver ha någon revisor förrän tidigast efter två år. Gränsvärdena gäller även för handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare och för en utländsk filial. Ett moderbolag i koncern är revisionspliktigt även om det inte uppfyller gränsvärdet om koncernen som helhet uppfyller gränsvärdet. Revisionsplikten kvarstår för alla publika aktiebolag, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, finansiella företag och stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning.

Ett aktiebolag som uppfyller kriterierna för slopad revisionsskyldighet och vill välja bort revisorn måste ta beslutet på en bolagsstämma, i så fall ska bolagsordningen ändras och revisorn entledigas. Både ändringen av bolagsordningen och entledigandet av revisorn ska anmälas till Bolagsverket.

En ekonomisk förening som är större enligt nedan ska ha en kvalificerad revisor. Övriga associationsformer som är större enligt ÅRL ska ha en kvalificerad revisor. Kraven är:

Minst två av följande gränsvärden ska vara uppfyllt, minst två år i sträck, för att företaget ska vara skyldigt att upprätta årsredovisning:

50 anställda,
40 mkr i balansomslutning, och
80 mkr i nettoomsättning.
Dessa företag anses enligt ändringar i ÅRL utgöra större företag som måste upprätta årsredovisning. Övriga företag anses utgöra mindre företag som bara behöver upprätta årsbokslut. Vissa företag, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar och finansiella företag är dock alltid skyldiga att upprätta årsredovisning - oberoende av ovanstående gränsvärden.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, handelsbolag och ideella föreningar ska ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor om de vart och ett av de två senaste åren uppfyller mer än ett av ovanstående värden (50/40/80).

Samtidigt med den slopade revisionsplikten för aktiebolag sänktes även den fasta mandattiden för revisorer i aktiebolag från fyra till ett år - men det ska vara möjligt att i bolagsordningen föreskriva längre mandattid, dock längst till fyra år.

Företagen måste i sin inkomstdeklaration lämna uppgift om en revisor eller redovisningskonsult biträtt vid upprättande av årsbokslutet/årsredovisningen. Uppgift ska även lämnas om huruvida årsredovisningen varit föremål för revision.

Revisionslagen (1999:1079), RL, reglerar idag revisorns skyldigheter. Revisorn ska granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen ska vara ”så ingående och omfattande som god revisionssed kräver”. God revisionssed kan ses som revisorernas motsvarighet till god redovisningssed för de bokföringsskyldiga. En revisor ansvarar straffrättsligt för sina uttalanden i revisionsberättelsen. Om en revisor i revisionsberättelsen t.ex. felaktigt påstår att revisionen utförts enligt god revisionssed riskerar revisorn ansvar för osant intygande. Om företaget är moderföretag, ska revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden.

En revisionsberättelse utan anmärkningar brukar kallas för en ren revisionsberättelse, i motsats till en oren revisionsberättelse som även är en signal till intressenterna om att allt inte står rätt till i företaget. Någon revisionsberättelse behöver naturligtvis inte bifogas årsredovisningen till Bolagsverket om företaget (enligt reglerna om slopad revisionsplikt) valt att inte ha någon revisor.

En årsredovisning måste, oavsett om aktiebolaget har revisor eller inte, skickas in till Bolagsverket inom 7 månader från räkenskapsårets utgång.

Revisorsinspektionen är myndigheten för revisorsfrågor. Inspektionen har två huvudsakliga uppgifter, den ser till att det finns kvalificerade revisorer för näringslivet och utövar tillsyn över dessa revisorer.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Om ett företag inte vill ta en risk i en post, det kan vara ett lån, en fordran eller framtida kassaflöden kan ett företag säkra denna risk genom ett derivatinstrument, exempelvis en valutatermin eller en ränteswap. Säkringsredovisning innebär att ett företag inte redovisar effekten på den säkrade posten i resultaträkningen under räkenskapsåret. Exempelvis kan ett företag för att säkra en valutakurs förvärva en valutatermin. Avtalet i valutaterminer innebär normalt att företaget ska köpa eller sälja en viss mängd valuta till en i förväg fastställd kurs (terminskurs).

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Att Skatteverket godtar det redovisade resultatet i inkomstdeklarationen (årets resultat) - om resultatet beräknats enligt bokföringsmässiga grunder och enligt god redovisningssed - innebär inte att det bokföringsmässiga resultatet också blir detsamma som det skattemässiga resultatet, dvs. det resultat som ska beskattas. Om det i årsbokslutet eller inkomstdeklarationen redovisade resultatet innehåller intäkter som inte är skattepliktiga eller som utgör privata inkomster måste det bokföringsmässiga resultatet korrigeras i eller inför inkomstdeklarationen. Detsamma gäller om resultatet innehåller kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla eller som utgör privata utgifter.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Ställda säkerheter är de säkerheter ett företag ställer för annan för egen eller annans skuld. De vanligaste är företagsinteckningar och fastighetsinteckningar. Upplysning om dessa ska lämnas i not till årsredovisningen, se 5 kap. 14 § ÅRL för samtliga företag och tillägget i 5 kap. 46 § ÅRL för större företag.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Statslåneräntan, SLR, beräknas av Riksgälden som den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Den ska avspegla den rådande marknadsräntan.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Med större företag menas enligt 1 kap. 3 § ÅRL:

Företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller
Företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 mkr och
företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 mkr.
När två samma gränsvärden, exempelvis nettoomsättning och balansomslutning, har överstigits två år i rad ska företaget anses vara ett större företag.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 5 kap. 3 § BFL ska bokslutstransaktioner bokföras när räkenskapsåret är till ända. Periodiseringsprincipen framgår av 2 kap. 4 § ÅRL.

Upplupna intäkter är intäkter som tjänats in under räkenskapsåret men som inte har fakturerats till kund, kanske för att företaget enligt avtal med kunden ännu inte har rätt att fakturera och därmed få betalt. Det kan också vara räntor som ännu inte kommit företaget till del, ofta för att företaget har ett brutet räkenskapsår och ränteintäkter tillgodogörs företaget den 31 december.

Upplupna intäkter ingår i det som ibland benämns interimsfordringar/interimsskulder.

Beloppen i posten är exklusive moms (att jämföra med posten Kundfordringar som är inklusive moms).

När poster bokas debiteras kontogrupp 17 och ett intäktskonto i kontoklass 3 eller exempelvis kontogrupp 83 krediteras.

Upplupna intäkter ingår i posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter i årsredovisningen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 5 kap. 3 § BFL ska bokslutstransaktioner bokföras när räkenskapsåret är till ända. Periodiseringsprincipen framgår av 2 kap. 4 § ÅRL.

Upplupna kostnader är kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret men där företaget exempelvis inte har erhållit någon faktura från leverantören. Det kan också vara kostnader för löner, bonus, sociala avgifter och semester som personalen har tjänat in men som ska betalats ut vid ett senare tillfälle, eller räntekostnader som ännu inte påförts företaget, ofta för att företaget har ett brutet räkenskapsår och räntekostnader påförs vid ett annat datum.

Upplupna kostnader ingår i det som ibland benämns interimsfordringar/interimsskulder.

Beloppen i posten är exklusive moms (att jämföra med posten Leverantörsskulder som är inklusive moms).

När poster bokas krediteras kontogrupp 29 och ett kostnadskonto exempelvis i kontoklasserna 5-7 debiteras.

Upplupna kostnader ingår i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i årsredovisningen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Utgående balans är det värde en tillgång, skuld, avsättning eller eget kapital har vid utgången av året efter att bokslutet har färdigställts.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Informationen i en finansiell rapport är enligt 2 kap. 3 a § ÅRL väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användare fattar på basis av informationen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag som årsredovisningen avges ska i vissa fall beaktas i bokslutet och vissa fall upplysas om.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Väsentlighetsprincipen återfinns i 2 kap. 3 a § ÅRL. Denna princip innebär att ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolideringar enligt ÅRL om avvikelsen inte är väsentlig.

Med väsentligt ska förstås att om ett utelämnade eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan information, rimligen förväntas påverka de beslut som en användare fattar på grundval av informationen.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15

Enligt 6 kap. 2 § ÅRL ska aktiebolag och ekonomiska föreningar lämna förslag till disposition beträffande bolagets/föreningens vinst eller förlust. I en ekonomisk förening ska det, om föreningen är ett moderföretag, dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2018-01-15