Att beräkna inkomstskatten i ett aktiebolag

Att beräkna aktiebolagets inkomstskatt

Allmänt

Som en del av att man upprättar årsbokslut för ett aktiebolag ska man räkna ut eventuell inkomstskatt. Underlaget för inkomstskatten benämns "skattemässigt resultat" och kan, men behöver inte, skilja sig från företagets resultat i bokföringen. Bakgrunden är s.k. skattemässiga justeringar. Skattemässigt resultat kan förenklat beräknas enligt följande:

• Bokfört resultat före bokslutsdispositioner
• +/- Bokslutsdispositioner
• + Ej avdragsgilla kostnader
• - Ej skattepliktiga intäkter
• - Sparat skattemässigt underskott från tidigare år
• +/-Övriga skattemässiga justeringar
• = Skattemässigt resultat

Bokfört resultat före bokslutsdispositioner

Detta motsvarar rubriken "Resultat efter finansiella poster" i resultaträkningen och är är summan av alla poster i årsredovisningen före rubriken "Bokslutsdispositioner". Om företaget använder BAS-kontoplanen är det summan av alla resultatkonton 3000-8799.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner är sådana redovisningsåtgärder som inte har något direkt samband med affärshändelserna under året, men som krävs för att t.ex. ett visst skattemässigt resultat ska kunna redovisas. Syftet med dispositionerna är normalt att sänka sin beskattning eller skjuta upp beskattning till ett senare tillfälle, men beskattningen kan även öka. Exempel är avsättning till periodiseringsfond och koncernbidrag.

Avsättning till periodiseringsfond är den vanligaste bokslutsdispositionen. En del av det skattemässiga resultatet får avsättas i upp till 6 år. Aktiebolag får sätta av upp till 25% av det skattemässiga resultatet. Detta kan vara fördelaktigt t.ex. om det är osäkerhet om företaget i framtiden går med vinst.

Med koncernbidrag kan skatteutjämning inom en koncern uppnås. Om t.ex. ett koncernbolaget redovisar ett överskott och ett annat ett underskott kan överskottet flyttas till underskottsbolaget för kvittning med effekten att den totala beskattningen sänks.

Ej avdragsgilla kostnader

Ej avdragsgilla kostnader är kostnader som har bokförts men som inte ska påverka det skattemässiga resultatet. Ett vanligt exempel är viss representation samt kostnadsränta på skattekontot. Dessa kostnader har minskat bolagets bokförda resultat och måste därför återläggas i skatteberäkningen för att inte påverka det skattemässiga resultatet.

Ej skattepliktiga intäkter

Ej skattepliktiga intäkter är intäkter som har bokförts men som inte ska påverka det skattemässiga resultatet. Ett vanligt exemplet är intäktsränta på skattekontot samt utdelning från dotterbolag. Dessa intäkter har ökat företagets resultat men ska inte beskattas. Därför måste motsvarande belopp dras från det skattemässiga resultatet för att undvika att skatt dras på beloppet.

Sparat skattemässigt underskott från tidigare år

Om företaget har gjort en förlust under ett tidigare räkenskapsår får underskottet föras vidare till efterföljande år och kan därmed kvittas mot en framtida vinst. Om företaget har gjort en skattemässig vinst för det aktuella beskattningsåret, men har en sparat underskott från tidigare år, minskas den skattemässiga vinsten med detta belopp. Om totalsumman är ett negativt belopp så kan detta kvarvarande underskott föras vidare till nästa räkenskapsår. Det finns ingen gräns på hur länge underskott kan sparas men det finns särskilda regler, t.ex. vid ägarförändringar, som kan påverka sparat underskott. Här är det ytterst viktigt att ni kontaktar en revisor eller skattekonsult om större ägarförändringar sker eller ni är osäker på hanteringen generellt. Felaktigt angivet underskott i inkomstdeklarationen kan ge skattetillägg.

Övriga skattemässiga justeringar

Utöver exemplen ovan finns en mängd andra justeringar som kan ske. T.ex. schablonintäkt på periodiseringsfonder och försäljning av aktier. E-revisor.se försöker i modulen för skatteberäkning ge er information om dessa områden. Det blir väldigt lätt komplext och om ni känner er osäker, kontakt en revisor eller skattekonsult.

Skapad av: Kevin Lindmark
Skapad: 2022-12-15